Att få en diagnos mitt i livet när man har en familj så drabbas inte bara en utan varje familjemedlem.

Eftersom alla i en familj är unik och alla har en särskild plats i familjen så blir alla enskild person drabbad på olika sätt. Jag fick min diagnos slutet av 2010 och vart jättedålig, kunde inte klara mig själv, behövde hjälp med det mesta. Var inlagd på sjukhus och sedan rehab. Kom hem dessutom i rullstol. Vem var det som kom hem? Mamma som alltid sprang efter oss satt nu still…

Mina barn då 7,12 och 14 år tog det olika. Jag har alltid varit aktiv och delaktig i deras vardag. För mig vart det viktigt att vardagen föll på sin plats. Inga dumma frågor och tankar finns. Inga dörrar stängda utan det var öppna kort. Barnen var otroligt delaktiga i min sjukdom men det var på våran bekostnad och inte samhället. Vi fick ingen direkt stöd med samtal med barnen från sjukhuset , det fanns inget forum för familjen som det finns förhoppningsvis idag. Jag försökte se barnens behov men idag vet jag att jag “tappade” barnen dem första åren med min sjukdom. Jag missade saker i deras uppväxt och speciellt min mellersta dotter. Det var mycket känsligt med rullstolen, jobbigt att jag inte var som förut, känslig ålder och hon kunde inte riktigt identifiera sig med mig. Dessa år kommer  inte tillbaka och det är en sorg. Barnen fick växa upp snabbt, fortare än deras vänner.

Idag är barnen 13,18 och 20 och min ms tar inte så stor plats längre, ibland känns det som att de har glömt bort det. Det är helt ok, det finns plats för prat om det behövs. Jag och maken har kämpat dessa år och kämpar ännu, sjukdomen kom emellan oss och finns där. Mycket mer för mig än han. Jag har ett större behov att prata om saker och ting än han. Vi är olika och kompletterar varandra, får acceptera vissa saker och gå vidare med livet. Man måste “underhålla och vårda” en familj, vi reser ihop och gillar att samla på minnen tillsammans.

Livet är som ett puzzel, man lägger en bit då och då och man är inte klar förrän den sista biten är lagd och man ser bilden …. Livets bild.