Jag blir tröttare när det är kallt. Kylan i kombination med flytt, skilsmässa, husförsäljning, företagsprojekt och mörker gör att jag inte riktigt orkar så mycket just nu.
Men, det går åt rätt håll. Senast om ett par veckor är det vår! Och idag skiner solen och lär ta knäcken på de sista snöfläckarna.
Rutinerna i ensamtillvaron börjar sätta sig. Pappaveckorna tillsammans med barnen flyger förbi. Dagarna går snabbt och när jag har hämtat på dagis och skola är schemat intensivt: när mat och disk är avklarade är det snart dags att börja förbereda kvällen.
Det är egentligen mest på helgerna som vi hinner göra saker. Vi rymmer från lägenheten och gör utflykter. Det har alltsomoftast handlat om turer över Sundet.
Jag gillar Danmark, det är nära men ändå lite annorlunda. Det är en förmån att få bo så nära ett annat land! Senast tog vi en tur upp till Helsingborg och åkte färja till Helsingör. Hela utfärden tog – inklusive en kall promenad längs Stengade – fyra timmar dörr till dörr. Utomlands på hemmaplan, sannerligen.
Färjor är egentligen inget för mig, jag är en varm brovän. Men ibland går det att göra själva färjeturen till en del av upplevelsen, och inte bara till transport. Då går det väl an.
Men jag tar hellre bil eller tåg över vattnet när det går. Det är enklare och känns inte så… omodernt omständligt.
Tidigare i år besökte vi till Köpenhamns Zoo. Det är ett klassiskt, gammalt storstadszoo: en “djurpark” i ordets rätta bemärkelse. Man kommer väldigt nära djuren, helt enkelt för att de inte har så stora inhägnader.
Men anläggningen ger ett välskött intryck och man har en bra restaurang som komplement till snabbmaten (kanske på grund av konkurrensen från Tivoli?).
Igår gjorde jag och sonen årets tredje nöjestur till Danmark, denna gång besökte vi årets upplaga av mässan LEGO World. Han var hemma från skolan med halsont, så det var bara vi två som gjorde en liten utflykt.
Det blev inte så många bilder: batteriet till kameran dog, laddaren har försvunnit i flytten… Men ett foto från ett vimlande gatuliv blev det, och varma minnen från en värdefull upplevelse med sjuåringen.
Det gäller att ta saker tillvara – allt från solsken, närheten till bra utflyktsmål eller din stund på jorden.
Du har så rätt! Det jobbiga är att MS ofta gör det svårare att ta vara på stunderna med, i mitt fall, barnbarnen. Jag fastnar ofta i problem med kyla/värme, trötthet, toa-problem osv. Men det är stunderna med barnbarnen som lever i minnet, sedan efteråt, när jag väl gör det.
Men jag skulle inte vilja vara ensam ansvarig för två barn på en färja!
Simma lungt!
Ingegerd
Precis – och just eftersom MS:en kan ställa till det så blir det än viktigare att man försöker ta vara på stunden, att man är närvarande och medveten. Men det låter som om att du har koll på det! :-)
Bo
Ibland klarar jag det, ibland inte. Och så är det det där med dåligt samvete – vill ställa upp för barnbarnen mer än jag gör. Men å andra sidan, om jag inte varit sjukpensionär p g a MS utan jobbat – hade det blivt mer tid för barnbarnen då??? Tror inte det.
Det är som du säger, det enda viktiga är att göra så gott man kan och vara här och nu med barn och barnbarn.
Ingegerd
Underbart att läsa om dina utflykter med barnen. Enkla saker kan betyda så mycket som att bara vara och finnas till. Har idag vuxna barn som alltmer skapar sig sina egna liv och utvecklar sina egna erfarenheter, tankar och värderingar. Att fått vara en del i detta har varit en upplevelse! I deras uppväxt var vi ibland på Liseberg som är ett kanonställe för upplevelser som jag kan rekommendera. Omställningen från att ha levt i parförhållande till ett liv som singel är annars väldigt smärtsam på ett känslomässigt plan… fast tiden läker såren..
Hej,
Att tillbringa tid tillsammans med barnen är fantastisk gåva att kunna ge: billig men ack så dyrbart värdefull.
Och jag börjar förstå vad alla menar när de pratar om tid och sår…