Symptom och biverkningar

Det surrar och sticker i mina ben och händer. Alltid. Lite mindre i händerna nu än för några år sedan, lite mer i benen när det är grått och kylslaget ute. Men surret och sticket är mitt mest påtagliga MS-symptom.

Det stör mig egentligen inte så mycket; jag har vant mig så pass mycket att jag inte tänker på det. Det är som att vara påklädd: koncentrerar man sig kan man känna att man att man har kläder på sig, man känner tyget mot huden. Och fokuserar man sig riktigt på hur det känns så börjar det skava, tynga ner, smita åt, klia… Men hjärnan sållar bort de känselintrycken, det går ju inte att ägna kraft åt att aktivt tänka på hur det känns när det är normalt, när det känns som vanligt.

Lite på samma sätt fungerar det med surret. Det finns där, konstant, så varför ska hjärnan ägna kraft åt att registrera det? Surret förminskas tillsammans med det övriga bakgrundsbrus som hjärnan sorterar bort. Det finns där, men å andra sidan har jag en t-shirt på mig också.

 
För mig är det värre med tröttheten och dess lite undflyende natur. Svårigheten att känna på sig när gränsen är på väg att nås, frustrationen över att vilja men inte orka – eller inte våga chansa på att man orkar. Att hela tiden få skriva av idéer och planer som lovande, men inte praktiskt genomförbara. Tröttheten, fatiguen, är det med MS:en som begränsar mig mest.

 
Förutom min bromsmedicin tar jag två mediciner mot tröttheten. Dels ett piller till frukost som jag tycker fungerar ganska bra, dels en tvådagarskur med andra piller en gång i månaden.

Biverkningarna från tvådagarskuren är rejäla. Två dagar av upprymdhet, rastlöshet och svårigheter att sova som följs av en återhämtningsperiod av ett par dagar där jag nästan är utmattad. Det är fortfarande något av ett experiment, men jag tycker mig uppleva att jag är piggare under perioderna mellan kurerna.

Gråzonen finns förmodligen hos alla som medicinerar mot kroniska sjukdomar. När upplevs de kortsiktiga, negativa, biverkningarna av en behandling som värre än de långsiktiga fördelarna? När blir priset för högt?

Personligen är jag absolut beredd att ta en dags influensasymptom i veckan om det gör att jag kan undvika eller mildra ett skov. Och jag står ut med att var fjärde vecka bli speedad för att under tiden däremellan orka uträtta och uppleva mer.

Men jag inser att det kan vara svårare för andra att göra valet.