MS-bloggen

Karin

Jag är van vid att pendla mellan motpolerna hopp och förtvivlan inom samma dag, samma timme, samma tanke – det är något som jag försöker att vänja mig vid. På sistone har jag dock varit ganska jämn , och jag tror att det är tack vare den intensiva yoga- och aktivitetsregim som jag påbörjade efter nyår. Jag har helt enkelt inte tid att grubbla som jag brukar göra.

Våren känns för mig ofta som en avgörande period. Det är då fiffiga och meriterande sommarjobb ska hittas, sökas och fås, och jag upplever att det är lätt att tappa fokus på det jag gör nu. Det är alltid det som kommer sedan som är mest intressant Mindfulness, någon? Jag halkar efter och underpresterar i skolan, och blir så besviken på mig själv. Det kan kännas som att jag sjunker.

Veckorna är packade med aktiviteter, och på helgerna ska jag hinna med att t.ex. plugga, vilket ju egentligen är, och borde vara, min huvudsysselsättning. På helgerna sover jag mycket… och får ångest för allt jag inte gör men borde göra, vilket resulterar i att jag bara gräver huvudet ännu djupare i sanden. Jag halkar lätt in på existentiella spår: vem är jag, vad vill jag, är det så här det ska vara? Jag blir mycket besviken på att jag, bakom yogan, tennisen, extrajobbet och skrivandet egentligen inte är mer än det här. Det där tomrummet som har styrt så mycket,  och som vill att jag ska lägga mig ned besegrad , är svårt att tygla. Jag tror dock att jag vet vad jag behöver för att komma i balans igen: yoga, yoga och mer yoga. Om jag stannar upp en stund för länge är jag rädd att den riktiga Karin ska komma i fatt mig och hålla mig kvar.

I ett försök att piffa upp mig själv ska jag färga min nya frisyr i morgon. Och jag håller ögonen öppna för Acne Hex summer blue.

Jag har blivit lite förälskad också, i ränderna på Sonia Rykiel pour HM collection. Tyvärr upptäckte jag dem lite för sent, så jag är förpassad till att fynda dessa dyrgripar på Tradera och Ebay. Jag hann dock köpa två toppar på Hennes & Mauritz outlet på hemsidan innan de sålde slut.