Jag kommer ihåg när jag satt i rullstol för ca 3,5 år sen pga ett skov. Benen kunde börja hoppa och man hade ingen kontroll över när det skulle hända. Vad obehagligt det var de första gångerna. Men efter några gånger visste jag att det bara är att flytta positionen på benet eller benen när det var på gång så slutar det. Det har varit mycket hoppande de senaste dagarna, speciellt när man står och väntar på bussen. Och med hoppandet så kommer kolsyran (myrkrypningarna) i benen, vilket också har varit mycket på sistone. I början var även det obehagligt. Nu är det obehagligt ont. Det kliar under huden och man vet inte vad man ska göra.
Det är faktiskt det jag tycker är jobbigast med min MS, inte tröttheten för den har jag inte längre på samma sätt. Inte att jag inte kan springa så bra för vart har jag bråttom, och inte heller att jag är mer fumlig i vänster hand för den handen använder jag inte så mycket ändå när jag är högerhänt.
Utan just det här med myrkrypningarna, för tar man en promenad när det är lite kallt ute så får man igen det sen när man kommer in. Då börjar det krypa. Likadant om jag har för tighta och varma kläder så kommer det då med efter ett tag. Varför får man det? Är det för att man anstränger sig, eller vad är det?
Det är ju lite svårt att förklara för någon som själv inte har haft myrkrypningar hur det egentligen känns. För någon annan kan ju inte förstå hur man har det och hur det är att ha konstant obehag och att det ibland övergår till smärta inne i benen. För det är just där det är, inne i benen.
Hej
Vet hur det känns. Har samma symptom och det är jätte jobbigt. Det kryper i benen när jag anstränger mig. Men är ändå glad att jag inte har andra symptom
Myrkrypningar var ett av mina första symptom och ledde sen till muskelsvaghet. Mycket irriterande när man vill träna och det inte går för att jag anstränger mig för mycket. Har inte så mycket nu, våren var snäll, men sommaren är här och vem vet vad som kommer att hända.
Myrkrypningar är något av det värsta jag vet… Precis som du säger är det svårt att förklara för ngn som aldrig haft det. Men jag kan bli helt tokig av det, det värsta är när man är hemma hos ngn annan och man bara känner att man måste därifrån. Min man har fått följa med och “dra mig” i ben och armar för att lindra. På somrarna mår jag allmänt bättre men det bjuds mer på drinkar och med lite alkohol i kroppen ökar myrkrypningarna. Så jag avstår hellre och är tråkig än att drabbas av det…
På fredag ska jag göra ryggmärgsvätskeprovet. Har gjort MR redan… känns som det blitt lite baklänges. Jag är verkligen nervös över “domen” … läkaren nämner MS, han sa att om det inte är MS så tror han att det är ngt värre… Värre?! Jag vill ha en diagnos för jag kan inte ha det så här mera, men är rädd för att höra ändå… gråter en skvätt i förväg…