Jag har blivit insnöad i helgen. I går tog vi taxi både till och från bion, efter att ha tillbringat många fruktlösa minuter på perronger runtom i staden. 3 minuter blev till 2, blev till 3, blev till 5, blev till inga alls. Tåg åkte förbi utan att stanna. Folk tittar på varandra och skakar på huvudet. Det är ingen idé att bli upprörd längre. Värsta vintern sedan någon gång på åttio- talet? Jag vet inte, men det är i alla fall mycket snö ute.
Jag väntade en halvtimme på ersättningsbuss i morse, men insåg mig sedan kapitulerad. Missade yogan, en dag kommer att dras på mitt kort eftersom jag misslyckades med transporten. ”Andra har lyckats ta olika bussar för att komma hit” sade kvinnan i receptionen. Men i förorten finns bara en buss, och det är ersättningsbussen för den inställda tunnelbanan, den buss som uteblir. Undantagstillstånd, någon? Men det är ingen idé att bli upprörd. Det är så här ibland.
SJ har utfört undantagstillstånd på sina avgångar, vilket innebär att resegarantin inte skyddar. Du kan vänta hur länge du vill, men om du hoppar på tåget när det väl kommer, och blir strandad någonstans längs vägen, kan du glömma att se röken av någon sorts kompensation. Jag väntar på att SL ska införa samma undantag.
Jag är inte arg på snön, hur skulle jag kunna vara det? Den ger mig en chans till återhämtning. Jag får sitta inne och knåpa med mina framtidsplaner och titta ut på det vita. Kan jag ta mig till jobbet i morgon? Det är ett senare problem.
