Igår kom jag hem från bloggmöte i Köpenhamn. Jag fick träffa dem som skriver för MS-bloggen i Norge, Danmark, Finland och Sverige. Det var jättetrevligt att träffa dessa, för mig, nya människor även om jag måste erkänna att det kändes som att jag kände Bo och Kerstin lite redan sedan innan.
Vi pratade om innehåll, gick igenom tekniska frågor och fick en föreläsning i positiv psykologi. Vi delade erfarenheter, pratade, skrattade och åt god mat. Jag ser redan fram emot nästa möte.
Kvinnan som höll i föreläsningen om positiv psykologi började med att fråga oss om vi visste vad positiv psykologi innebär och hon bad oss sitta i par och diskutera vad det betyder för oss. Bo och jag tyckte inte att vi visste betydelsen men när vi skapade oss vår egen verkade vi komma ganska nära. Vi pratade om att leva i nuet, att uppskatta det som är nu och inte älta det som varit och inte går att göra nåt åt. Vi nämnde också att alla har ett val – man kan i mångt och mycket bestämma själv hur man ska må.
Medvetenhet pratade hon mycket om och det är något som har präglat mitt liv de senaste åren. Viljan att vara medveten om vad jag gör och hur jag beter mig och hur jag mår. För ett par år sen mådde jag inte alls bra med mig själv. Jag tyckte inte om mig och jag hade inte roligt och det enda jag ville göra var egentligen att sitta hemma i min ensamhet och inte träffa folk. Jag kom sen i kontakt med en psykolog som hjälpte mig att vända livet till det det är idag.
Jag tror att jag träffade henne vid exakt rätt tidpunkt i livet. Hon var ganska hård mot mig och jag fick många hemläxor och det jag framför allt lärde mig var att det är roligare att må bra än att må dåligt. Ingen rocket science tänker du kanske, men för mig var det nästan det. Jag var så bekväm i min depression och rädd för att välmåendet som eventuellt skulle komma inte skulle vara resan värt…
Första tiden på resan är lite av ett töcken idag och jag minns inte riktigt vad det var jag gjorde annorlunda men det var som att när jag väl bestämt mig för att det var bra jag ville må så gjorde jag det. Men det jag förstår nu är att resan kommer att pågå hela livet. Jag kommer alltid att behöva jobba på mig själv för att må bra och vara den människa jag vill vara. För mig handlar det om medvetna val i livet, när jag blir arg eller ledsen eller , för den delen, glad vill jag veta varför jag känner den känslan och kunna välja om det är den känslan jag vill ha just då. I väldigt många fall då jag blir arg eller ledsen kan jag genom att vara medveten om känslan omvandla den och istället finna något positivt att koncentrera mig på. Jag menar absolut inte att det inte är OK att bli arg och ledsen, det behöver man också få vara ibland,men för en sån som jag som varit arg och ledsen så mycket är det skönt att ibland inse att jag inte alltid behöver vara det.
Mitt liv har inte varit speciellt snällt mot mig. Många svåra saker har hänt mig, saker som jag inte vill skriva om här… Men jag har kommit en bit på väg. Jag tycker om mitt liv idag. Det finns många saker som inte alls är som de ”borde”, jag har MS, jag är singel, jag har inga barn och kommer kanske aldrig få några och det finns flera andra saker i mitt liv som inte känns helt OK, men jag väljer helt enkelt att må bra istället för dåligt. Sanna från Finland berättade under mötet att hon fått tipset att skriva ner alla positiva och negativa större händelser i hennes liv, från det att hon föddes fram till nu. Hon sa att hon, även fast hon försökte, inte lyckades få in fler negativa än positiva händelser. Kanske kan vara nåt för mig att prova också.
Jag kommer säkert att återkomma till detta ämne men nu ska jag ta mig ut i solen igen. Fantastiskt väder och jag har redan varit ute på en tretimmarspromenad (stegtävlingen vet ni…), under vilken jag funderade en hel del på det jag precis skrivit. Träden har blivit gröna under de dagar jag varit borta, vattnet glittrar i solen och jag gick över broarna och njöt av stunden.
